Vi på Ålands Miljöservice får en mängd frågor varje månad. På denna sida har vi sammanställt några av dem tillsammans med svaren. 

Avgifter

- Vad är det man betalar för?
I grundavgiften  ingår kostnader för upprättande av infrastruktur, administration, myndighetsutövning, drift och underhåll av bemannande återvinningscentraler, obemannade återvinningsstationer samt insamling och hantering av farligt avfall.

-  Vilka är tömningsavgifterna för kombi- och flerfackskärl?

Tjänsterna för 2 fack (brännbart/bioavfall) och 8 fack (fullständig sortering/brännbart/bioavfall) tillhandahålls av Ålands Renhållning. För prisuppgifter kontakta Ålands Renhållning på tel. 27 580 eller  Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen

- Hur ofta sker fakturering av Mises avgifter?

Fakturering sker helårsvis. Fakturering görs i början av året.

- Kan man få sin faktura uppdelad under året?

Ja, man måste ansöka om uppdelning i rater. Ring till Mise, tel. 23 844. Kostnad för ratbetalning är 2,50 € per rat.

-Vilka är Mises avgifter?

Se  Prislistor/avgifter

Bioavfall

- Vad är Bioavfall?

Bioavfall är  huvudsakligen matavfall. Bioavfall i annat avfall och återvinningsprodukter drar till sig råttor och är en grogrund för flugor samt ger upphov till luktproblem. Bioavfallet måste därför separeras från övrigt avfall och hanteras skilt för sig.

Delad renhållningsservice

Delat kärl

- 8-facksmodellen kan delas av 2 hushåll som är grannar – är detta en regel som gäller för alla? Finns i så fall motsvarande begränsningar för 2-fackskärl?

8 facks modellen kan delas av två hushåll (egnahemshus). Det anses inte att fler hushåll klarar av att dela på kärlen, då mängden då blir för stor.

- Om vi delar 8 Fack med en granne betalar man då bara halva avgiften?

Med 8 fack menas att hushållet har fullständig sortering och varje hushåll som är ansluten betalar varsin grundavgift.

- Om vi har egen kompost och hämtning av brännbart av en avfallsentreprenör, kan vi dela hämtningen av soporna med huset bredvid?

Ja, ni kan dela med en grannfastighet. Kom ihåg att meddela detta till Mise.

- Vi är fler hushåll som vill dela på fastighetsnära hämtning av avfall - kan man göra det? Ja det går att dela fler än två hushåll. Detta måste dock anmälas till Mise, detta görs per särskild blankett (Anmälan om privat, gemensam insamlingsplats). Blanketten finns här .

- Vi är två hushåll som inte är grannar som vill dela på fastighetsnära hämtning av avfall - kan man göra det?
Ja det går att dela även om man inte är grannar. Detta måste dock anmälas till Mise, detta görs per särskild blankett (Anmälan om privat, gemensam insamlingsplats).  Blanketter

- Vi är ett eller flera hushåll som vill dela på fastighetsnära hämtning av avfall med ett företag eller någon annan verksamhet - kan man göra det?
Ja det går att mellan hushåll och företag el dyl. Detta måste dock anmälas till Mise, detta görs per särskild blankett (Anmälan om privat, gemensam insamlingsplats).  Blanketter

Farligt avfall

- Var lämnar jag mina färgburkar, lysrör, sprayburkar m.m.?

Farligt avfall såsom färgburkar, oljor, lysrör etc. lämnas till de bemannade Återvinningscentralerna(ÅVC) eller till Ålands Problemavfalls (ÅPAB) mottagningsstation i Ödanböle.

Fritidshus

- Förblir Miseavgiften densamma för internt fritidshus även om fritidshuset hyrs ut?

Nej. Fritidshusägaren ansvarar för att fritidshuset har ordnad avfallshantering och betalar full avgift för att få ett Misekort och sopmärken som hyresgästerna skall använda.

- Vad menas med Internt respektive Externt fritidshus?

Internt Fritidshus menas med fritidshus som ägs och brukas av hushåll i Mises medlemskommuner. Externt Fritidshus menas med fritidshus vars ägare bor utanför en Mise kommun (t.ex. i Eckerö eller i Finland, Sverige etc.)

-Vad för service ingår i Internt Fritidshus?

Service för fritidshus är att man får nyttja de obemannade återvinningsstationerna och förpackningsinsamlingsstationerna.

Om man har fast boende i en Misekommun och har ett Misekort har man rätt att nyttja samtliga återvinningscentraler och stationer inom systemet. Detta innebär att man som fritidshusägare antingen för sitt avfall till sitt fasta boende eller ordnar separat avfallshantering för fritidshuset. Kom ihåg att många hyresvärdar INTE godkänner att man tar avfallet från sitt fritidshus till sitt fasta boende. Införande av en avgift för de interna fritidshusen behövs då det har visat sig att belastningen på återvinningsstaioner och ÅVC på landsbygden och skärgården ökat markant under sommarhalvåret. Detta innebär att kostsamma omläggningar av renhållningssystemet måste göras årligen inför sommarsäsongen. Alternativet skulle ha varit att höja grundavgiften för smatliga hushåll vilket från politiskt håll upplevs som orättvist.

-Vad för service ingår i Externt Fritidshus?

Fritidshuset har fri tillgång till återvinningscentraler och stationer i systemet. Vid besök av bemannad återvinningscentral (ÅVC) skall Misekort uppvisas. Om man inte ordnat med någon fastighetsnära hämtning (soptunna på gården alt. dela avfallshantering med någon annan) debiteras man för sopmärken (sopmärken medföljer fakturan). Man måste alltid ordna avfallshanteringen inom Misekommunerna, det är vår skyldighet att se till att alla har en ordnad avfallshantering och fasighetsägarnas skyldighet att betala för detta. Att ta med avfallet utanför Mise är alltså inte ett godkänt alternativ.

- Hur ansöker man om avgiftsbefrielse för sitt fritidshus?

Ansökan om befrielse kan laddas ned från hemsidan under blanketter eller ring till Kundtjänst så skickar de en ansökningsblankett.

- Jag har en stuga (fritidshus) på en holme och åker inte via en Återvinningsstation eller Återvinningscentral på vägen hem. Får jag reducerad avgift?

Nej. Om huset (fritidshus eller fastboende) ligger på en holme eller annan otillgänglig plats måste avfallet föras till en av Mises bemannade återvinningscentraler (ÅVC) eller anslutas till en låst återvinningsstation. Kontakta Mise för val av avfallshantering. Fastighetsägaren får inte reducerad avgift.

Förbränning

- Varför satsar man inte på en förbränningsanläggning på Åland?

En förbränningsanläggning för avfall är betydligt mycket dyrare än en förbränningsanläggning för t.ex. biobränsle (skogsavfall, rent trä). Hårda krav på rening av utsläpp fördyrar anläggningens teknik. En beräkning som Ålands Landskapregerings energigrupp genomfört nyligen visar på att det finns alldeles för lite avfall på Åland för att få en förbränningsanläggning att löna sig. Däremot finns det andra privata intressenter som arbetar med frågan idag.

Grovavfall

- Varför är det så dyrt att lämna möbler?

Möbler är så pass stora att det måste krossas innan de förbränns. På Åland finns idag ingen möjlighet till krossning varvid möblerna tranporteras hela till deponering i Finland. Transporterna är dyra och likaså deponering av avfall. Inför framtiden utreder Mise om det finns möjlighet att krossa möbler på Åland, alternativt krossa möbler i anslutning till en förbränningsanläggning.

Hämtningsservice

- Kan man ha hämtning av brännbart eller kombi och samtidigt vara ansluten till en återvinningsstation (ÅS) (eller måste sådana använda sig av ÅVC)? Vad kostar det i så fall?

Har man fastighetsnära hämtning (1 och 2 fack) får man föra sitt återvinningsmaterial till återvinningsstation (ÅS) eller ÅVC utan anmälan. Om det är någon som vill ansluta sig till ÅS som har en låst container för brännbart avfall (endast i skärgården) trots att man har fastighetsnära hämtning kontakta Mises kundtjänst för beställning av tjänst.

Inspektion

-  Inspektion av hushåll och fritidshus – görs denna på kundens eller Mises begäran? Kostar det 50€ i inspektionsavgift även om Mise yrkar på inspektionen och kunden har rätt?

Mises styrelse kan besluta eller genom beslut fastställa kriterier för under vilka omständigheter inspektion av fastighet inom Mises ansvarsområde ska utföras. Rutinmässig inspektion utförs utan krav på ersättning av hushållet eller verksamheten som inspekteras. I de fall renhållningslagen eller Mises renhållningsföreskrifter inte uppfylls genomförs en uppföljande inspektion och renhållningsmyndigheten debiterar en inspektionsavgift på 50 € för hushåll och 100 € för företag. Inspektioner meddelas senast 1 dag på förhand om inte ändamålet med kontrollen förutsätter något annat. (beslut Mise Förbundsstämma 30.5.2008 §11) Om hushåll eller företag inom Mises ansvarsområde underlåter att följa Renhållningslagen (1981:3) eller föreskrifter som utfärdats med stöd av lagen genomförs polisanmälan.

Kompostering

- Kan man faktiskt kompostera på stugan?

Ja, det går mycket bra. En kompost gillar i för sig mycket näring (matrester), men det är inget problem att lämna komposten orörd över vintern. Det är bara att röra om och fylla på med nytt organiskt matavfall på våren så kommer komposten igång på nytt.

Även om komposten inte får så mycket material stannar inte nedbrytningsprocessen inte helt av. det är naturens eget kretslopp som fungerar av sig självt. Kom ihåg att röra om så att materialet får syre!

Lägenheter

- Kan lägenheter klassificeras som fritidshus?

Nej, Fastighetsbolaget faktureras direkt baserat på antal lägenheter.

Producentansvar

- Varför betalar hushållen för förpackningsmaterialet?

På Åland finns idag en organisation för förpackningsinsamling, Ålands Producentansvar Ab (Proans).Under 2010 började der de första företagen som anslutit sig att betala för sitt förpackningsmaterial. Detta leder till att hushållen inte längre behöver betala för allt förpackningsmaterial. Dock behöver påpekas att det fortfarande finns återvinningsmaterial såsom plastleksaker, dricksglas m.m. som inte omfattas av producentansvaret och således påförs grundavgiften.

Sortering

-Vad menas med brännbart restavfall?
Med brännbart restavfall menas avfall som inte går att sortera, t.ex mjuka plastförpackningar, blöjor, bindor, dammsugarpåsar, hår, trasiga skor och kläder, tops, disktrasor etc. Restavfallet som samlas in från hushållen skall vara brännbart så att det går att engeriutvinna.

-Jag undrar vad som händer med den sorterade hårdplasten. Återvinns den eller hamnar den i förbränningen tillsammans med deponiresten?

Efter sortering och balning vid återvinningsanläggning transporteras hårdplasten för att energiutvinnas som ett rent energimaterial. Efter införande av producentansvar är målsättningen att få hårda plastförpackningar till återvinningsindustrin för förädling och tillverkning av nya plastprodukter.

Plast blandas inte med deponirest. Deponirest förs till deponi i Finland.

Plast kan i vissa fall blandas med brännbart restavfall som förs vidare till fjärrvärmeproducerande förbränningsanläggning i Uppsala, Sverige.

-Vad räknas som hårdplast?  Är det t ex schampoflaskor och liknande?  Hur behandlas styrox?  Hur ska vi göra med tunn genomskinlig plast, t ex vinddruvsförpackningar? Vanliga plastpåsar vad ska vi göra med dem?

Hårdplast är förpackningar såsom:

Flaskor (ej pant) för t ex ketchup, senap, schampo, rengöringsmedel, saft, burkar, glasslådor, dunkar mm. Ofta märkta med 1(PET), 2(PE-HD), 5(PP), 6(PS).

Produkter som EJ ska sorteras med hårdplast:

Mjukplast ex.plastfilm, plastpåsar, sugrör etc. (sorteras som brännbart restavfall).Ofta märkta med 4 (PE-LD).

Styrox (sorteras som brännbart restavfall) PVC plast (sorteras som farligt avfall på bemannad Återvinningscentral)

Elartiklar i plast (sorteras som elektronik/farligt avfall på bemannad Återvinningscentral) Pantplaskor i plast (lämnas till butik )

Leksaker i plast (brännbart restavfall eller till bemannad Återvinningscentral)

Mise, Renhållningen och ÅPAB tog fram en bra sorteringsguide 2007 som delades ut till alla hushåll. Sorteringsguiden finns också på vår hemsida www.mise.ax /sortera rätt/sorteringsguide.

Återanvändning

- Vad gör jag med hela, rena fungerande saker/kläder som jag vill bli av med?
Det finns ett antal second-hand butiker, ex Emmaus som tar emot saker och kläder. Man kan annars sälja sakerna själv på loppis eller på annons. Vill man inte att någon använder det får man sortera upp det och slänga det, kläder är brännbart restavfall.

Återvinning

- Vad gör återvinning för nytta?
Att sortera ut återvinningsmaterial är att göra en stor miljöinsats. Glas, papper, kartong och metall är exempel på material som kan återanvändas. Bioavfall är exempelvis matrester (kött– och fiskrester, fruktskal, grönsaker), blommor och hushållspapper i små mängder. Bioavfallet komposteras och blir planteringsjord.

Återvinningsstation

- Vad innebär det egentligen att vara ansluten till en Återvinningsstation? Vad är skillnaden jämfört med att vara ansluten till en ÅVC?

Möjligheten att ansluta sig till en låst Återvinningsstation är i dagsläget inte tillgänglig i alla kommuner. Att ansluta sig till en återvinningsstation innebär att man kan lämna återvinningsmaterial och brännbart restavfall till den låsta stationen. Kontakta Mise om du har frågor gällande nyckel till återvinningsstation.  Man ansluter sig inte till en ÅVC utan kan fritt välja vilken Mise ÅVC man besöker. Kom alltid ihåg att ta med Misekortet!

Återvinningscentral (ÅVC)

- Får man föra avfall till en ÅVC även om man är ansluten till en ÅS ?

Alla hushåll inom Mise får föra återvinningsbart material och farligt avfall avgiftsfritt till någon av Mises återvinningscentraler. Misekort måste alltid uppvisas.

Till Återvinningscentralen får man lämna plastförpackningar, metallförpackningar, tidningar/papper, pappersförpackningar, kartong/well, tetror, glasförpackningar, aluminiumburkar, elektronikavfall (t.ex. kyl, frys, spis, tvättmaskin), farligt avfall inom frimängd utan extra avgift efter uppvisande av Misekort.

Sopsäckar innehållande brännbart restavfall försedda med Mise sopmärke lämnas utan avgift.

Sopsäckar innehållande brännbart restavfall utan Mise sopmärke betalar man för enligt Mises prislista.

Byggavfall/deponiavfall och trädgårdsavfall kan inte lämnas till ÅVC.